Nordiska rådet efterlyser
en effektivare kemikaNy revisjon på Dokument 18liepolitik som kan stoppa
människors och inte minst barns exponering för hälsoskadeliga kemikalier.
EU bör utveckla kriterierna för att identifiera hormonstörande ämnen.
Användningen av de kemikalier som står på «kandidatlistan» över farliga
kemikalier under EUs kemikalielagstiftning REACH skal stoppas snabbast
möjligt. När det föreligger vetenskaplig osäkerhet så bör försiktighetsprincipen
vara utgångspunkt för insatser for att skydda människors och speciellt barns
hälsa. Brist på grundläggande kunskap ska inte hindra att det fattas
beslut om åtgärder. Det utgör en gemensam europeisk angelägenhet och
därför ligger ansvaret först och främst hos Europeiska kommissionen
att ta fram förslag till handling som kan bidra till att skydda
medborgarnas liv och hälsa.
Varje dag exponeras vuxna och icke minst barn, för
ett stort antal kemikalier från många olika källor såsom leksaker,
kosmetik, elektronisk utrustning, byggvaror, matförpackningar och mediciner
med mera. Små mängder av olika hormonstörande ämnen/kemikalier som
finns i vardagsprodukter kan ha en samverkande skadlig effekt, vilket
gör de hormonstörande ämnena och andra skadliga kemikalier bekymmersamma.
Bland annat kan dessa ämnen leda till bröst-
och prostatacancer, försämrad spermiekvalitet och till att barn
föds med missbildade könsorgan. Nyare studier visar också på ett
samband mellan hormonstörande ämnen och till exempel ADHD, diabetes
och fetma.
Många forskare menar att det inte finns någon trygg
nedre gräns för hormonstörande ämnen. Det verkar snarare som att
det är tidpunkten när man exponeras som är avgörande och inte mängden
man exponeras för. Exponering under till exempelvis fosterstadiet
kan leda till skador långt senare i livet, eller till och med i
nästa generation.
Rapport från Nordiska Rådets seminarie
3 juni 2014;”Hvoran sikre forbrukerne en giftfri hverdag och rapporten
”Förslag till utfasning av fortplantningsstörande och hormonstörande
ftalater i Sverige” 7/14, Kemikalieinspektionen. Sverige (ISSN 0284-1185).
En ny utredning visar att det varje år kostar
EU-länderna minst 4,5 miljarder. DKK i förlorad arbetsförmåga och
ökade hälsoutgifter, att medborgarna blir utsatta för hormonstörande
ämnen – och detta tal är antagligen bara toppen av isberget
Enligt rapporten, The Cost of Inaction,
som har utarbetats av Nordiska ministerråder, det officiella nordiska
regeringssamarbetet..
Substitution, d.v.s. möjligheten att ersätta
skadliga ämnen med mindre skadliga, om sådana alternativ existerar
rekommenderas. Genom att peka på möjligheten till substitution kan
det eventuellt bli lättare att föra en striktare politik gentemot produkter
med mer skadliga egenskaper.
Vidare är det angeläget att tydligare peka
på producenternas dokumentationsansvar.
De nordiska länderna har begränsad handlingsfrihet
när det gäller lagstiftning på området, eftersom lagstiftningskompetensen
i huvudsak ligger på EU-nivå – dels genom EUs kemikalielagstiftning
REACH, men även flera andra EU-regleringar kring användningen av
kemikalier.
Det är problematiskt att utvecklingen av EUs lagstiftning
tar allt för lång tid, och att enbart ett eller två fall av tusen
anmälningar om kemikalier som anses hälsofarliga färdigbehandlats
på EU-nivå. Dessutom har grundläggande aspekter i lagstiftningsarbetet
såsom utarbetandet av kriterier för identifiering av hormonstörande
ämnen fördröjts inom EU-kommissionen. Här krävs en starkare politisk
insats för att komma vidare.
Det behövs ytterligare
insatser för att minska människors exponering för de hormonstörande ämnena!
Därför uppmanar Nordiska rådet
Europaparlamentet att aktivt följa upp gentemot Europeiska
kommissionen vad gäller utveckling och förstärkning av kemikalielagstiftningen
Europeiska kommissionen att
snarast lägga fram
förslag på övergripande kriterier samt att i EU-lagstiftningen klargöra
vad som är att betrakta som ett ämne med hormonstörande egenskaper,
förbättra standardinformationskraven i
relevant EU-lagstiftning så att även uppgifter om hormonstörande
egenskaper omfattas,
införa screening av ämnen för misstänkt
hormonstörande egenskaper utifrån tillgängliga data,
införa särskild testning av misstänkta
hormonstörande ämnen i syfte att bedöma deras hormonstörande potential,
främja substitution, dvs möjligheten att
ersätta skadliga ämnen med mindre skadliga, som ett led i utvecklingen
av en striktare kemikaliepolitik
införa regleringar som syftar till att
minimera exponeringen av människor, speciellt barn, för identifierade
hormonstörande ämnen.