Nordiska rådet har tidigare utarbetat ettåriga arbetsprogram.
Från och med nu presenteras ett ramprogram, som gäller tillsvidare.
Ramprogrammet kompletteras av ett årligt ordförandeprogram, som det
land som fungerar som ordförande för Nordiska rådet utarbetar. Utöver
detta har de fem fackutskotten sina egna årliga arbetsprogram. Avsikten
är att ge större möjligheter för ordförandelandet att sätta sin prägel
på den nordiska agendan under ordförandeåret.
De nordiska länderna samarbetar för att driva frågor av gemensamt
intresse för nordborna. Samarbetet bygger på den värdegemenskap
som finns i de nordiska samhällena. Samarbetet skall stärka integrationen
mellan länderna och främja regionens inflytande i EU och internationellt.
Nordiska rådet lägger agendan för det nordiska samarbetet. Detta
skall ske i nära samverkan med de nationella parlamenten och de
självstyrande områdena, samt med Nordiska ministerrådet. Nordiska
rådet skall hålla hög profil i de parlamentariska samarbetsorganen
och utveckla sitt samarbete med EU-parlamentet och dess relevanta
utskott.
Kulturen har ett värde i sig. Kultursamarbetet är en av hörnstenarna
i det nordiska samarbetet. Med konst och kultur kan man öka kännedomen
om de nordiska länderna också utanför Norden och därmed skapa bättre
förutsättningar för internationellt samarbete och globala satsningar.
En gemensam satsning på konst och kreativa kompetenser har stor
betydelse för Norden som global föregångsregion. Det nordiska samarbetet
förutsätter som regel konsensusbeslut.
Detta gäller utan undantag för Nordiska ministerrådet. En konsekvens
av detta är att det nordiska land som vill minst, bestämmer mest.
Nordiska rådet vill se mera dynamik i det nordiska samarbetet och
rekommenderar därför att Nordiska ministerrådet går in för «optingout»-principen,
dvs., de länder som vill kan gå vidare trots att ett land motsätter
sig.
Den nordiska välfärdsmodellen har gett många goda resultat. Den
har skapat trygga och solidariska samhällen. Välfärdsmodellen är
en väsentlig förklaring till att de nordiska länderna placerar sig
i världstoppen både då man jämför internationell konkurrenskraft
och hållbar utveckling.
Nordiska rådet vill utveckla den nordiska välfärden och stärka
medborgarsamhället.
Vi måste klara av de utmaningar som globaliseringen medför och
bidra till att dess frukter fördelas så rättvist som möjligt.
Den nordiska välfärdsmodellen skall fortsättningsvis värna om
grundläggande värden såsom demokrati, frihet, rättvisa, jämlikhet,
tolerans och pluralism.
De nordiska länderna skall utveckla stabila och flexibla arbetsmarknader
som garanterar en hög sysselsättningsgrad och goda möjligheter till
fortbildning och omskolning.
Vi vill arbeta för god utbildning på alla nivåer. Bildning och
kunskap är viktiga både för individens självförverkligande och för
att Norden skall klara sig i den globala konkurrensen.
Vi vill utveckla våra samfundsstrukturer så att de bidrar till
att reducera sociala och ekonomiska olikheter.
Vi skall utveckla våra samhällen så, att kvinnor och män har
jämlika möjligheter att besätta ledande poster i sådana branscher
och fack som nu är könsuppdelade. Detta förutsätter bl.a. bättre
möjligheter för papporna att ta ut föräldraledighet.
En ökad immigration av arbetskraft är nödvändig för att vi skall
kunna producera de varor och tjänster våra välfärdssamhällen behöver.
Vi vill arbeta för en god integration av invandrarna i våra samhällen.
Vi vill arbeta för att våra invånare får en god och människovärdig
vård i livets alla skeden.
Många av de utmaningar och möjligheter globaliseringen innebär
kan inte lösas av ett enskilt nordiskt land. Ett ännu mera integrerat
och fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna skall därför ges
högsta prioritet.
Våra åtgärder
I samarbete skall de nordiska länderna utnyttja den internationella
konkurrensen till att stärka den nordiska välfärdspolitiken. Satsningar
på utbildning, forskning och utveckling, innovation och förnyelse samt
flexibilitet skall skapa en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt.
De nordiska länderna skall aktivt påverka processen så att fördelarna
fördelas globalt så rättvist som möjligt.
De nordiska länderna skall fortsatt spela en aktiv roll för att
minska utsläppen av växthusgaser. Ökade satsningar på klimat- och
energiforskning, höjd energieffektivitet och ökad användning av
förnyelsebara energikällor skall vara prioriterade områden.
Det globaliseringsprojekt som Nordiska rådet initierat och som
Nordiska ministerrådet har satt igång skall förverkligas.
Vi vill värna om individens och näringslivets fria rörlighet
i Norden.
Vi vill ha ett gränslöst och dynamiskt Norden, som kan möta globaliseringens
utmaningar och trygga de nordiska ländernas konkurrenskraft och
välfärd.
Vi vill avskaffa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna
och förhindra att nya uppstår. Vi förutsätter en bättre koordinering
och harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna.
Vi driver på Nordiska ministerrådets pågående arbete med avskaffandet
av gränshinder och förväntar oss konkreta och snabba resultat.
Vi vill arbeta för att de nordiska haven blir rena med en rik
biologisk mångfald, anpassade till de enskilda havens särförhållanden.
Vi vill att alla näringar – både land- och havsbaserade – skall
ha goda möjligheter att utöva sin verksamhet så, att de respekterar
den övergripande ekologiska målsättningen för havsområdena. Vi vill
att såväl invånare som turister med hjälp av en välplanerad infrastruktur skall
ha goda möjligheter till berikande upplevelser i de nordiska havsmiljöerna.
Vi vill att utsläpp av farliga kemiska ämnen skall stoppas och att
radioaktivt avfall inte leds ut i haven.
Vi vill aktivt bidra till att HELCOM’s handlingsplan för Östersjön
genomförs. Detta förutsätter bl.a. stärkta möjligheter för projektutveckling
och finansiering av miljöinvesteringar i samtliga Östersjöländer.
Vi vill påverka EU:s Östersjöstrategi så att den fokuserar på
hållbar utveckling i regionen för att garantera en gynnsam utveckling
av Östersjöns miljö.
EU:s marina och maritima planer skall implementeras så att de
är skräddarsydda för förhållandena i Östersjön, Nordsjön mm. Vi
vill ha restriktiva regler för fartygstrafik och off-shore verksamhet
i de nordliga områdenas sårbara havsmiljöer.
De nordiska länderna skall arbeta för en bättre miljö i havsområdena
och besluta om nödvändiga skyddsåtgärder, enskilt, tillsammans och
i regionala och internationella fora.
Klimatförändringarnas inverkan på havsmiljöerna skall analyseras
och inarbetas i skyddsprogram och i ramvillkoren för näringar så
som fiskeri, jord- och skogsbruk. Klimatförändringarna skall beaktas
i den fysiska planläggningen och vid utbyggandet av infrastrukturen
vid havsområdena.
Mottagningsfaciliteter för fartygens toalettavfall bör etableras
i Österjöns hamnar. Den ökande fartygstrafiken skall göras säker
genom teknologisk utveckling av fartyg och navigationssystem.
Havsområdenas miljötillstånd och biodiversitet skall kontinuerlig
granskas och rapporteras, så att utvecklingen till ett rent hav
med ett rikt växt- och djurliv kan följas.
Den nordliga dimensionen är en gemensam politik för fyra jämbördiga
parter: EU, Ryssland, Island och Norge. Den nordliga dimensionen
skall fungera som en politisk plattform för att främja samarbete
för hållbar utveckling, välstånd och säkerhet i Nordeuropa. Samarbetet
med Ryssland, särskilt Nordvästra Ryssland, skall ha en viktig roll
i den nordliga dimensionen. Den nordliga dimensionen skall kunna fungera
som ett både politiskt och praktiskt ramverk för en skärpt samordning
och samverkan mellan olika slags aktörer i Nordeuropa. Vidare skall
det ske en nära samordning mellan den nordliga dimensionen och EU:s
strategi för Östersjöregionen.
Vi vill stärka vidareutvecklingen, konkretiseringen och den politiska
förankringen av den nordliga dimensionen, t ex genom att stärka
kontakter och samarbete med relevanta utskott i Europaparlamentet.
Vi vill vidareutveckla det praktiska samarbetet med parlamentariska
organ och andra politiska aktörer i Ryssland, särskilt Nordvästra
Ryssland, kring frågor inom den nordliga dimensionens långsiktiga prioriteringar;
Vi vill att samarbetet inom den nordliga dimensionen ska medverka
till ökad samordning och minskad överlappning mellan aktörer verksamma
inom Nordeuropa;
Vi vill att det sker en nära och konkret samordning mellan den
nordliga dimensionen och EU:s strategi för Östersjöregionen.
I skenet av den växande internationaliseringen vill vi ha en
språkpolitik som stärker de nordiska språken. Vi vill att de nordiska
språken skall vara starka och levande. Vi vill att alla nordbor
skall kunna kommunicera på något av de tre skandinaviska språk som
lärs ut i samtliga nordiska länder. Vi vill därför främja internordisk
språkförståelse och språkkunskap. Bättre språkförståelse gör det
nordiska samarbetet effektivare och mera intressant.
Deklarationen om nordisk språkpolitik, antagen den 1.9 2006,
måste följas upp och implementeras. De nordiska undervisningsministrarna
bör utarbeta en handlingsplan som skall garantera en samlad, långsiktig
och effektiv insats gällande språkpolitiken. Regeringarna i Norden
verkställer planen och arbetar för att förbättra den nordiska språkgemenskapen.
Det nya Nordplus Nordiska Språk- och Kulturprogrammet utformas
så, att elevernas och lärarnas grannspråksförståelse stärks och
att intresset och förståelsen för den nordiska kulturen och de nordiska språken
stimuleras.
Projektet «Nordiska språkpiloter i skolan/lärarutbildning i Norden»
skall fortsätta och byggas ut så, att språkpiloterna kan handleda
lärarkolleger och vara pådrivare av utvecklingen mot en bättre och
effektivare undervisning i grannspråken.
Undervisningen i grannspråk i skolan förstärks och inleds tidigare.
Tyngdpunkten i undervisningen läggs på att lära sig tala. De samhällsbärande
nordiska språken skall vara synliga i det offentliga livet, såsom
TV och film.
Internordiska ordböcker, också i elektronisk form, skall utarbetas.